Vaknade visserligen till sophämtningsvisan klockan fyra, till polissirener, till ett mycket irriterande billarm, men somnade om. Det är nåt med Amerika och ljud. Det ska inte bara låta. Det ska gärna låta högt och irriterande. Gärna länge också. När en STOR bil kommer körande tuuutar den. Inte för att nån är i vägen utan mer för att liksom konstatera att "här kommer jag"... USA måste ha världens tinnitus-tätaste befolkning.

Men det var varm och soligt, och en dag i Central Park kunde inte ha planerats in bättre. Central Park är dryga svenska milen lång. Vi traskade inte hela. Bara tillräckligt långt för att hitta perfekta stället att sola på. Och där låg vi, tittade på barnflickor, hundar som pinnade på bredvid sina hurtiga hussar och mattar, på mannen som gjorde situps, på polisen som tog bort kravallstaketen och flätade varandras hår (vi alltså, på varandra, polisen flätade inte hår). Sen blev vi hungriga... och gick därifrån...

...genom Upper East Side. Dyra kvarter. Där är så dyrt att man måste lägga pengar på en person som står och vaktar ens dörr. Mat åts på Europe Café. Men man ska vara amerikan för att beställa smidigt. Man ska veta precis vad man vill ha. Man ska veta precis hur man beställer det. Var man ska stå. Vad som passar ihop etc. Det visste inte vi, vilket genererade i en del leenden. Det måste ändå sägas. De är trevliga de där som bor i Amerika.

 

Martina

9 juli 2007 19:06

Precis så var det när man skulle beställa!!! Så träffande! Är lite sen att läsa din blogg... Jättekul! Hur kommer du ihåg allt?? Skrev du dagbok?? Puss

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Måste erkänna en sak. Tomas Tranströmer, hade aldrig förr hört hans namn. Men jag har googlat och fått en inblick. Trevlig sådan. Härliga ord. Vackra tankar. Här en ängels ord:   Skäms inte för att du är människa, var stolt!Inne i dig öppnar sig ...

Ord känslor sår Skratt gråt en ensam tår Tid som går Och det blir vår   Löften minnen rester Samtal kaffe fester Sol går ned i väster I juni blir det semester   Men just nu så är det kaos Furnuft och känsla står i strid Det be...

Dagen började ju som bekant lite sädär halvbra, men den blev bättre. Liksom upplyft av härliga fantastiska vänner. Anna spontan-kom-förbi för att hjälpa mig packa lite. Hon hade med sig bullar. Sen hörde Johanna av sig och det blev kaffe i solen på F...

Nu är klockan visserligen inte så mycket. Och jag har ju fått lite gjort (ätit frukost, snart druckit andra koppen kaffe, uppdaterat mig på världsläget och diskat undan, tagit mit ur morgonrocken också). Men den här närvarande, den där motviljan mot ...

Horatio Caine - CSI Miamis egna hunk? Är det det han ska vara. Eller den perfekta fadersfiguren. Omtänksam, räddande, lyssnande. Och så lite ensam. Funkar ju faktiskt. Fast hans läskiga sätt att ta på sig solglasögonen och se... lite het ut? Är det t...