Jo, men jag kan gissa.

Först pratade Jaqueline om hur hon brukar köpa hem sjuka mängder köttfärs och sedan stå en hel söndag och steka köttbullar, biffar. Göra köttfärslimpa och sås.

Sen var jag helt ärlig med att jag avskyr att laga mat.

Till bara mig själv.

Men insåg i veckan hur otroligt tråkiga mina matlådor var.

Och ord finns inte som kan beskriva hur less jag var på mig själv mot slutet av veckan.

För jag älskar ju att laga mat.

Jag älskar ju mat.

Och kanske en del av de tråkigheter som livet levererar faktiskt kan motas med mat.

Då menar jag inte choklad i mängder. Tröstätandet.

Utan känslan som infinner sig när man gjort någonting för sig själv som man blir glad av.

Som att öppna matlådan och faktiskt se framemot att äta den. Inte bara för näringen och energin utan för smaken, upplevelsens skull.

Så där har vi det. Och utan att ha planerat det ställer jag mig alltså på min första egentliga sovmorgon denna vecka och lagar tre olika sorters mat. God mat. Ny mat. Vad sägs om köttfärsröra med morot och rosmarin serverad med tagiatelle?

Eller vanlig enkel köttfärssås, med gröna oliver i?

Eller stuvad vitkål med stekt rimmat sidfläsk?

Den senaste mycket godare än vad det kanske låter...

Så får livet leverera vad det vill, jag kommer i alla fall att äta gott - hela veckan, för så mycket mat blev det. På mindre än 1½ timme. Jag är imponerad av mig själv.

det yttrar sig i en ny form av sorgsenhet

frustrationen

när det uppdagas

att kommunikationen brustit

det är svårt att säga på en gång hur det känns

för oss båda

det är svårt att på en gång formulera

hur det känns

för efteråt känns det annorlunda

och klockan går så fort

tick tack tick tack

och löven ändrar färg

SAKER MAN LÄR SIG NÄR DET INTE GÅR ATT SOMNA

Det kostar 100 simeoleans att först skilja sen och sedan gifta om sig i Sims2

Korsordet som var svårt på dagen, var inte lättare klockan 12

En kudde värms upp på mindre än 1 minut

Duvorna låter ingenting mitt i natten

(i vanliga fall kan det va ett riktigt kutter)

Inga äckliga kajor hörs heller

Man somnar nästan omedelbart om man lägger sig som Pippi Långstrump, fast med kudden fortfarande under huvudet

http://www.youtube.com/watch?v=19IVl7kbNFY

Långsam härlig morgonstund med yoghurt i mun

Överens med koft- och vantvädret utomhus

Rätt att softa i en kofta

Discodans är vad som komma skall,

    och det var

Alldeles underbara vänner på fiket

   själen jublar

   för den är

Glad att det är LÖRDAG

SAKER MAN LÄR SIG NÄR MAN GÅR

Det är ca 1234 steg in till stan

Att man inte behöver komma ihåg var man ställde cykeln

Man kan tajma rödlysen med gångtakten

Rumpmuskulaturen blir fastare

Skor skall inte innehålla små stenar

   och ska helst ha en lite studsig sula

Det tar dubbelt så lång tid att handla en liter mjölk

Viss ömhet i anklar och vader kan förekomma

Risk finns att tankarna blir mer organiserade - klarare möjligtvis

En del går snabbare

Andra långsammare

Nu går jag och lägger mig. Somna lär jag inte göra före två, för jag har totalt rubbat den naturligt hormon- och ljusstyrda dygsrytmen. Men många måndagar kvarstår och jag ska nog kunna ta tag i det igen.

Jag gjorde något som jag inte gör speciellt ofta.

Som jag faktiskt inte tror jag någonsin gjort förrut.

Jag var otrevlig mot en total främling.

Som inte var otrevlig mot mig.

Jag som till och med har svårt att vara otrevlig mot äckliga män som förföljer mig på Hemköp och som står bakom mig (för nära) i kassan och förväntar sig att jag ska betala för deras CocaCola.

Jag som inte ens är otrevlig när rullstolsburna medelålders marodörer slaktar min kompis fötter med hjulen utan att be om förlåtelse efteråt.

Jag är den typiska förstummade typen som blir arg och finner mål först när det är för sent.

Den typiska "jag skulle ha sagt..."

Nu kanske proppen har lossnat, för idag var jag riktigt otrevlig.

Det var en telefonförsäljare som rabblade någonting snabbt om var hon ringde från och som gick vidare med ett: "har du tid en stund?".

Varpå jag svarar, riktigt bitchigt att "ja det har jag, men jag orkar inte med sånt här just nu".

"Nähä", säger hon nästan bitchigare. Vilket hon ju verkligen inte har rätt till. Hon har ju ingen aning om vad hon ringer och avbryter, eller vad som kan ha hänt mig, eller i vilken skick jag är.

Nu avbröt hon i och för sig ingenting, inget har hänt mig och jag är i ett hyffsat gott skick. Jag hade en ledig dag och det är just det. En ledig dag och i lugn och ro och jag blev glad när telefonen ringde och jag tänkte att det är nog någon som jag inte pratat med på ett tag och som jag vill prata med. Definitivt inte en trött, tråkig och säkert rätt ful telefonföräljerska.

Nu ska jag ner i tvättstugan.

Tjohoooo!!!

Och precis som så många gånger förr under det senaste året så kommer jag se helt galen ut när jag skakar lakandet för att förvissa mig om att inget dyrt och heligt ligger nedbäddad, invirat, lömskt väntandes på att genomgå tvättmaskinsdöden. Förvisso därefter doftande äppelblom eller sommaräng. Ren. Men funktionsoduglig. Och framförallt riktigt irriterande.

Från Tjuvlyssnat.se:

Svensk Kassaservice, Göteborg:

Det hänger en påse över nummerlappsmaskinen. En skylt med texten "Trasig!" är även påtejpad och nummerskylten blinkar bara slumpmässiga siffror. Alla kunderna står i en kö. En tant ~60 kommer in, tittar på maskinen, tittar på kön, tittar på skylten och tittar sedan på maskinen igen.

Tanten: Trasig? Vad menar dom med det?