Jag är begåvad med en underbar förmåga att kännaJag är uppfostrad till en förstående och tolerant personJag är formad av människor i min omgivning och av händelser i mitt livJag är tacksam för allt Men ändå inte nöjdLivet är en oändlig process att förändra och förbättraSig självSin framtidSitt umgängeVisa mig den människan som är helt nöjd med sitt livOch be henne förklara för mig hurJag säger inte att jag är missnöjdMen förundrad av denna insiktv v vA perfect grace to have been born into this worldOf beauty, happiness and great amount sorrow and despairTo have been given the ability to sense To love all of its ingredientsTo have been given the opportunity to give perfect grace to someone else

Men inte alls per definition sheer. Spontan och ambitiös liten tös. Med risk för att låta kär, hon är alldeles extraordinär.

Idag börjar den absolut mest fördelaktiga perioden i mitt reproduktiva liv gå mot sitt slut. Om nio månader börjar det så sakteliga gå utför. Kvinnans (läs: min) fertilaste period är fram till 27års ålder. Absolut bäst att vara gravid innan 25 års ålder. Det är om exakt nio månader. Men det känns ju lite overkill att hitta mannen i mitt liv, pappan till mina barn, lära känna honom, gärna bo ihop ett tag, ha en och annan konflikt som gör att vi lär känna varandra i de icke-glamorösa sammanhangen, bli sams, lova trohet och göra barn på en och samma dag...Den tickar inte så högljutt så ovanstående får vänta. Lugn bara lugn.

...jag har skadad tre viktiga fingrar. Man kanske inte tror att vänster tumme används så ofta, men det gör den. Höger tumme och pekfinger desto mer. De förra skadades såsom fingrar ofta skadas - i köket, med kniven av Fröken Klant. Den senare anfölls av torktumlaren. Så nu är jag handikappat och var tvungen att stanna hemma från skolan. Solen lyser höstvackert idag, men nån snö bjuds det inte på. Ska man eller ska man inte bli orolig?

Gnistrande guld täckte ytor av vemodGator och minnen bäddades in i mjuk bomullssnöVindar tog tag i alltOch svepte alla känslor med sigVissa dalade mjukt och skonsamt ned på mjuka mattorAndra släpptes hänsynslöst på hård stenOavsett vilket kommer alla småningom kärleksfullt stoppas omOch ömt viskas vackra sånger som vaggar till sömnsAlla kommer vila under långa dagar och nätterTills de åter väcks av ljumma solstrålarSom vittnar om ljuva sommardagar och varma sommarnätter

Nästan genomgående den jobbigaste dagen på veckan. Inte direkt utvilad efter helgen. Obligatorisk sovmorgon (till i alla fall nio) borde införas inom skolväsendet åtminstone. Det kan ju inte seriöst förväntas att man efter en helgs dygnsförskjutande ska kunna koncentrera sig redan klockan åtta på morgonen. Jag höll i vart fall på att somna under föreläsningen idag. Inte fördelaktigt då man sitter längst fram.Nåja, resten av dagen förlöpte gott. Blev en del kaffe dock. Inte helt verkningslöst. Urindrivande helt klart. För att ytterligare klaga på den studientikosa utformningen av, i alla fall min, institution - jag saknar ett fik. Kaffet tillika det som hör till kaffe köps ur automater. Växla pengar går det inte att göra. Eller det gick ett tag, tills myntväxelapparaten la av. Och i bibblan är det tvärstopp. Nu ska jag sluta vara smått bitter och läsa lite i min mkt roliga litteratur. Försjunka i begrepp jag lätt alieneras från när jag läser. Begrepp som andra sammanhang är vulgära, opassande, pinsamma, högst personliga. Vi snackar gynekologi här. Undrar fortfarande vilka som väljer att utbilda sig till gynekologer...

Tänk jag var så duktig idag och satte mig i biblioteket för att plugga. Klart att den annars rätt så tysta telefonen börjar vibrera (hade satt på ljudlöst). Gick ut. Svarade. Gick in igen. Hinner läsa en sida. Så ringer, förlåt vibrerar den igen... Och så höll det på tills jag gav upp och tog en kaffepaus. Då är minsann telefonen tyst under hela den egentligen alldeles för långa pausen. Men när jag sätter mig ner för att läsa igen, tror ni inte att det ringer igen - den här gången hade jag inte hunnit sätt på ljudlöst... Piiiiiinsamt. Ja, ja sen var den tyst ett bra tag och jag hann läsa det jag skulle innan magen började vibrera och klaga på att den minsann inte alls var nöjd. Vet inte om det finns mer långdragna tillfällen än att handla mat när man är hungrig. Svårt att veta vad man ska köpa, man är ju sugen på allt. Till slut blev det i alla fall hederliga Pitepannkakor (hette det så?). Blodpudding. Mycket underskattad maträtt. Med vitkålssallad och hemmagjort lingonsylt. Mums och magen blev nöjd.Imorgon blir det vackra människor, flärd, god mat och Wienervals. Man lever aldrig så gott som när man är student heter det mellan tonfisk och nudlar.

dom skämmer bort mig med sin existensalla vackra tingibland så sköna att håren på mina armar ställer sig i ren förundrandet har hänt att de överraskatsom den gången jag cyklade i regnetgrått var detoch muletoch inte alls romantiskt porlandemen så kom överraskningenröda, gula, orangeaframför Uppsalas siluettdå blev regnet romantisktigår var det frost kring bären på buskenoch dom små bladen hade en vacker vit krås-krageidag skymde det när jag cyklade hem