En del saker gör man alldeles för sällan. Helt ogrundat. Klart att det handlar om att prioritera. Det handlar också om att känna efter. Jag har varit ganska dålig på det. Känna efter vad jag egentligen vill. Men jag blir bättre på det.Jag mår bra av att gå promenad. Att äta tillsammans med andra. Att läsa det jag ska. Att visionisera. Att hälsa på oinbjudet. Det gör alla alldeles för sällan. Det gör ju inget om ingen är hemma, då har man fått lite frisk luft bara. Att krama och att kramas.I helgen har jag gjort samtligt.

Han sa att det skulle bli snöstorm här nere idag. Blåsigt och dant. Sen kastade han upp manicken, fångade den så som han alltid gör (fast man tror att han när som helst ska tappa den). Vädermannen på teve fyra, han som ser ut som en morfar. Snöstorm sa han. Storm vill jag säga.Änglarna gråter med henne.Kunde jag skulle jag stoppa tårarna och ta fram solskenet. Men säg den storm som bedarrat innan det är dags. Änglarna gråter med henne.Hon är skör. Som en ängel. Stark som en klippa. Men så skör.

I glasbubblans värld lever själenInkapslad av ovisshet och tvivelNu börjar det Äventyret Det som skall ta själen till änglamark

Det allra dyrbaraste SkyddatHan började förstå att orden i själva verket varTaggtrådsinlindad ömhetDet allra dyrbarasteSkyddatBakom kalla stålvajrarSom skadar då man oväntat kastas emotSom inte gör illa alls omVägen tas runt och in genom grindenOch vad är det för mening med kärlekOm man alltid vet vad man får

Ibland blir det inte som man tänkt sig. Inte alls. Idag är en långsam dag. Tid för långsam promenad. Skvaller. Igår var det lördag. Inget regn. Inga tårar. Vänner. Dans. Petter. Minnen. Som förblir.Idag är en kaffedag. När kaffet smakar lite godare. Lite längre. Lite oftare.Idag är en telefondag. Kaffe- och telefondag. Imorgon börjar skolan igen. Romantiskt att få sitta i det instängda bibliotektet igen. Att läsa intressant. Att diskutera intressant. Att irritera sig över opedagogiska föreläsare. Sneda munnar. Folk som viskar. Att blocket blev kvar hemma. Att man inte gjorde matlåda. Att det inte finns tillräckligt med mikrovågsugnar.Imorgon är en annan dag. En dag då minnen bleknar lite till.

...ibland är det så här. Limbo. Idag håller vädret med. Idag är vi på samma plan. Börjar vitt, vackert, dalande. Ganska harmoniskt. Störs inte ens av att paraplyet blev kvar hemma. Man kan ju vända. Mys, mys med härlig vän. Och sedan varmt the och god (men sölig) smörgås. Harmoni. Sen slutade det att snöa. Regn istället. Lite ledsammare. Som en påminnelse om att det ibland gör ont. Att man ibland gråter. Fast är ju alltid glad. Känslan som hela tiden ligger bakom. Skrattet. Glädjen av att finnas bland andra. Efter regn kommer alltid solsken (till och med i ordböcker). Så sa en god vän. God vän i dåtid. Sanning. Efter regn idag kom slask. Men ett grådis upplyst av stadens värme. Värme trots allt.Over and out.