Jag är så typisk. Inte bara så att jag kunde bestämma mig för att dra ner på kaffekonsumtionen. Nej när huvudvärken satte in så strejkar jag. Ska minsann inte dricka nåt kaffe! Dunk! Dunk! Dunk!Dunk! Dunk! Dunk! Dunk!Det ger sig inte. Så på sjuksköterskans order gjorde jag lite kaffe och drack. Himmelska höjder så gott. Men Dunk! Dunk! Inte ger sig huvudvärken i första taget. Men jag gillar att ha lite ont. Är rätt skönt att få klaga lite. För annars är ju livet faktiskt fab. Vill man så är det klart att det går hitta saker att dissa. Som att det blåser fruktansvärt mycket ute (men jag tänker ju ändå inte gå ut). Som att det inte är snö i Uppsala (men egentligen är det ju bra, mkt lättare att cykla då). Som att julmaten satt sig på precis rätt ställen (men finns det nån gång en bra ursäkt till att få frossa så är det när det är jul. och finns det nån gång så mycket att frossa i- so why not!?).Idag är första dagen. På resten av mitt nya liv. Och nej, jag har inte avgett nåt nyårslöfte. Jag ger nya löften varje måndag i alla fall.