Den har satt sig. Skräcken. Det kommer aldrig att kännas riktigt lika bra som förr att tvätta. Men precis som men annat så överlever jag. Det gjorde inte telefonen. Men allt har löst sig nu. På ett mkt komplicerat och vuxet sätt måste jag säga. Invecklat. Det tar minst fem minuter att förklara. Men summan av den kardemumman (som förövrigt är en underbar smak) så har jag nu en ny telefon, en likadan fast utan äppelblomsdoft och med fungerande funktioner. Och 800kr från försäkringsbolaget som naturligtvis går till finansieringen av denna nya röda sak.Så fort jag masat mig ur pyamasen, tvättat klart och borstat håret (som kommer att bli ett burr, det blir det när man sovit i flätor à la nio-års-åldern) så kan jag-dagen börja egovist. Ansiktsbehandling idag, långpromenad i knarrande snö och god mat. Måndagslöftet infriat denna vecka med.