Jag är så typisk. Inte bara så att jag kunde bestämma mig för att dra ner på kaffekonsumtionen. Nej när huvudvärken satte in så strejkar jag. Ska minsann inte dricka nåt kaffe! Dunk! Dunk! Dunk!Dunk! Dunk! Dunk! Dunk!Det ger sig inte. Så på sjuksköterskans order gjorde jag lite kaffe och drack. Himmelska höjder så gott. Men Dunk! Dunk! Inte ger sig huvudvärken i första taget. Men jag gillar att ha lite ont. Är rätt skönt att få klaga lite. För annars är ju livet faktiskt fab. Vill man så är det klart att det går hitta saker att dissa. Som att det blåser fruktansvärt mycket ute (men jag tänker ju ändå inte gå ut). Som att det inte är snö i Uppsala (men egentligen är det ju bra, mkt lättare att cykla då). Som att julmaten satt sig på precis rätt ställen (men finns det nån gång en bra ursäkt till att få frossa så är det när det är jul. och finns det nån gång så mycket att frossa i- so why not!?).Idag är första dagen. På resten av mitt nya liv. Och nej, jag har inte avgett nåt nyårslöfte. Jag ger nya löften varje måndag i alla fall.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Måste erkänna en sak. Tomas Tranströmer, hade aldrig förr hört hans namn. Men jag har googlat och fått en inblick. Trevlig sådan. Härliga ord. Vackra tankar. Här en ängels ord:   Skäms inte för att du är människa, var stolt!Inne i dig öppnar sig ...

Ord känslor sår Skratt gråt en ensam tår Tid som går Och det blir vår   Löften minnen rester Samtal kaffe fester Sol går ned i väster I juni blir det semester   Men just nu så är det kaos Furnuft och känsla står i strid Det be...

Dagen började ju som bekant lite sädär halvbra, men den blev bättre. Liksom upplyft av härliga fantastiska vänner. Anna spontan-kom-förbi för att hjälpa mig packa lite. Hon hade med sig bullar. Sen hörde Johanna av sig och det blev kaffe i solen på F...

Nu är klockan visserligen inte så mycket. Och jag har ju fått lite gjort (ätit frukost, snart druckit andra koppen kaffe, uppdaterat mig på världsläget och diskat undan, tagit mit ur morgonrocken också). Men den här närvarande, den där motviljan mot ...

Horatio Caine - CSI Miamis egna hunk? Är det det han ska vara. Eller den perfekta fadersfiguren. Omtänksam, räddande, lyssnande. Och så lite ensam. Funkar ju faktiskt. Fast hans läskiga sätt att ta på sig solglasögonen och se... lite het ut? Är det t...