Alldeles snuvad på konfekten. Minns ni lille Edward som fick konfekt av Isdrottningen? Igår kom solen tillbaka igen och idag regnar det. Snuvad på konfekten. Fast några fräknar till blev det ändå igår som låter mig minnas hur fint det var. För man måste minnas de goda stunderna. Man måste bli bättre på att minnas de goda stunderna. Kanske till och med som mamma sa, skriva ner dom och läsa igenom sen när ting känns jobbiga. Eller som idag, när det regnar. Fel. Regnade. Nu är det vackra moln på himlen.

Och här ska organiseras. Skolarbete. Grupparbete. Aktiviteter på härs och tvärsen. Keeps you busy. Och allt ska hinnas med. Och det är bara fyra veckor kvar nu. Tills universitetet inte har några krav längre. Tills det bara är en vecka kvar. En vecka kvar till cosmopolitan-dagarna. Strosande-struttande-starbucks-sippande transportssträckor mellan fantastiska upplevelser. Tills vackra människor ska tittas och analyseras sönder. Tills vackra människor ska få umgås med varandra dygnet runt. Och vi är över högstadie-mentaliteten då man bara kunde vara två (bästisar). Tror vi i alla fall...

(inte alltid helt hemskt att bli väckt.)