Ny frukostfavorit, men snart blir det ta mig tusan gröt igen. Har notoriskt vägrat tillstå att det skulle vara höst. Men nu fryser jag på väg till jobbet. Och i övrigt.

Kvällsfikagästen står för övrigt för dagens finaste komplimang:

"Har du gjort den!?", efter att ha legat däst i soffan en bra stund. 

Sagt om födelsedagstårtan. Jag väljer att inte alls analysera och bara ta in... Tack!

I boken jag läser har karaktären en blogg där hon skriver om sina innersta känslor. Tankar. Reflektioner. Hemligheter. I ett kapitel beskrivs hur hon efter en diskussion med sin man (en lätt hetsig sådan, efter att hans okända son dykt upp oanmäld på trappan under middagen) känner en pockande längtan att skriva av sig...

Måtte jag aldrig känna så. Att jag vill/måste dela med mig så för totalt okända. Känslan kan jag känna igen. Behovet av att prata av sig. Ventilera. Men måtte jag aldrig känna så. Light-otrohet...?

Med en nära vän... i en text mellan rader kanske... men framför allt måtte stunderna när jag känner att jag har något jag inte kan prata med den där mannen om bli få.