Enkelt förvisso. På pappret. Att göra allt rätt. Inte så att man väljer vänner. Vänner förtjänar man. Vänner ger omsorg. Kärlek. Värme. Stöd. Framför allt det senare. Stöd och tyngd är viktigt. Då växer självkänslan. Hur ska jag veta att jag duger och andra inte bekräftar det. Men varför är det så lätt att låta sig nedslås. Att en dålig kommentar liksom häftar sig fast. Etsar sig in i hjärtats allra svagaste utrymme och ibland sprider sig som en fet *** cancersvulst. (Förövrigt ett av svenskans fulare ord. Prova upprepa det ett par gånger...)

Högar av papper ska idag rensas à la Feng Shui. Här ska bli ordning och reda, som så ofta på måndagar. Dagen för itutagande. Dagen för omstart. Nystart. Startkablarna är i. Tankad med melon och hallonyoghurt (riktigt skalmanaktigt, hallonsaft ni vet!?). Sen kommer nog mat-och-sovklockan ringa och slummern ett faktum.

Initierade ett litet test i helgen. Bad sovkompisen att om hon vaknade på natten snälla prova väcka mig. Alltid intressant att få kvitto på hur man är när man själv inte är med. Fast kompisen sov sig igenom hela natten... Ja ja...

Over and out.