Kära underbara Norrland!När jag är ifrån dig gör det inte så mycket. Jag trivs bra här. Men när det börjar närma sig hemfärd. Boy oh boy vad jag längtar då. Jag är en kameleont. Jag anpassar mig. Jag vänder inte kappan efter vinden. Men jag anpassar mig. Det är min överlevnadsstrategi. (Som om det skulle döda mig att inte anpassa mig... hm...)Jag ser skönhet i det mesta. (Det lät bättre, men rätt så pretto... hm...)Jag är en optimist. Javisst. Men en tidspessimist. För visst är jag nästan alltid i tid. Ofta så att jag står och väntar. Fryser lite, men det gillar jag å andra sidan. I somras insåg jag att jag inte gillar att bli för varm. Inte när man inte har en pool på gården. Och inte är ett barn som kan springa naken genom grannens vattenspridare.Nu slutar jag. För idag.