Horatio Caine - CSI Miamis egna hunk? Är det det han ska vara. Eller den perfekta fadersfiguren. Omtänksam, räddande, lyssnande. Och så lite ensam. Funkar ju faktiskt. Fast hans läskiga sätt att ta på sig solglasögonen och se... lite het ut? Är det tanken? Det funkar inte.

John Dorian - den vilsen läkaren in Scrubs. Mmm, honom vill man bara krama. Liksom lugna på nåt vis. Eller umgås med på riktigt, rolig typ. Riktigt rolig typ.

Oprah - som är lite ego. Som avbryter sina gäster kontant. Med vad hon tycker. Det är väl inte därför dom är där. Men hon kommer undan med det för att hon är - Oprah. Och kämpar med dom vanliga problemen. Maten. Självkänslan.

Rickard Olsson - som vet mest. Kan han bara inte synas i teve mer. Han kan ta Malou von Siverts under armen och hitta på nåt annat. Självupptagna människa. Det går inte hem i min värld.

Jesse - the Bachelor som friade till DeAnna och fick nej till svar. Som nu charmat 12(?) kvinnor. Han vill man ju bara gifta sig med. Presentera honom för mig. Det är mig han väntar på... Påminner lite om en kille jag dejtade en gång. Det blev inget där. Det som verkar för bra för att vara sant är oftast det. Han jag dejtade bodde visserligen i Södertälje. Det är ju inte bra. Vi hyrde film en gång. I Södertälje. Jag är helt övertygad om att den videobutiken egentligen inte var en videobutik. Läste Snabba Cash då och videobutiken hade ALLA attribut som skriker pengatvätt. Godiset var gammalt. Stod i sina plastbyttor. De sålde sånt där skräp som man bara säljer om man fått köpa en pall riktigt billigt. Termosar och badbollar ni vet. Och så filmerna så klart, för att kunna trixa så klart. Vi hyrde inte ens en bra film. Jesse James tror jag det var. En alldeles för långsam film för en dejt. Jag tror minsann jag somnade.

Och sen har vi jag. Ingen hunk. Ganska kramgo. Med issues. Som säkert har ett par egenskaper som andra inte tål. Och som någon vill se en dålig film med. Som tittar på mig när jag sover och tänker - henne vill jag gifta mig med.

Så gick tankarna nu.

Over and out.