Nu sitter jag här. Med pulversoppa och bröd till lunch. Efter härligt styrkepass med Martina. Tre veckor senare. Tre veckor efter att världen rasade samman lite.

Det är fjärde gången inom en månad som jag äter gulasch. Den här var helt klart sämst. Anna Wikmans igår var bäst. Singelvardagslunch framför datorn är för övrigt inte glamoröst. Men jag är inte bitter. Faktist inte. Finns liksom ingen anledning. Resten av mitt liv (ibland vardagen också) är ju tokglammig...

Sitter här, tre veckor senare, tre veckor efter att världen rasade samman lite.